Ja, det är verkligen full fart framåt!
Helgen var ju ljuvlig. Gjorde utflykter, hälsade på farföräldrarna, solade o badade... ah, underbart.
I söndags ställde sig Milo upp alldeles själv - utan stöd. Vi var på gräsmattan hos farföräldrarna och alla samlade sig runt honom - jag med filmkameran i högsta hugg - men icke att han besvärade sig igen.
Men men, vi får vara tacksamma ändå. ;-) I veckan som var sa han "Mamma", i lördags gjorde han det igen: Mamma. "Pappa" har han redan sagt flera gånger och säger mest hela tiden: Pappapapapapapapappa. Men allt som oftast utkristalliserar det sig ett alldeles solklart "Pappa".
Vi njuter.
Välkommen till mitt nya bo!
13 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar